Bus to Gondar

Dag 27 den 12 februari, Al Qadarif - Metama, 158 km

Det gemensamma språket i gruppen är engelska. Innan resan föreställde jag mig att det inte skulle vara några hinder men det är något helt annat med ett andra eller tredje språk när samtalen lämnar det grundläggande, vardagliga och när man ska försöka förklara komplexa sammanhang eller saker som man funderar över. Det är inte så att de som har engelska som modersmål inte försöker men jag känner att de ibland inte lyssnar och inte följer det jag försöker konstruera på deras modersmål. Jag känner mig lite begränsad, att inte kunna vara som jag brukar. Det här har jag mött i samtal människor som flyttat till Sverige och till svenskan men först nu känner jag det under skinnet. Med engelska i lägret mäter man gärna vikt i stenar och det är verkligen ingen mening att tala om avstånd i mil. Avstånd är grundläggande för ett cykelarrangemang och här håller vi oss till kilometer eller som det här populärt kallas ”klicks” exempelvis - Only fifteen klicks to camp. Vid sidan av språk börjar det sociala livet i gruppen att sätta sig. Det är fortfarande så att alla snackar med alla och man kan sätta sig var som helst men ungdomarna, fransk- kandensarna söker sig gärna till varandra och det finns andra grupperingar. För egen del är det oftast Brad, Wolfgang, Andrew, Mike Paul, Fiona och Pete som jag hänger med. Under cykling åker jag delar av dagarna med Balder då vi håller ett likartat tempo. På vägarna genom Sudan har vi sett en hel massa fordon. Bostäder är inte särskilt högt prioriterat men fordon av alla slag är det gott om. Kinesiska motorcyklar bilar med framförallt två märken Toyota och Hundai. Många lätta lastbilar från Mitsubishi och äldre Beford lastbilar från 1950 talet som ryker och pustar. ”Good, like Trabant, you can fix all, no elektronik shit” som Wolfgang så pricksäkert uttrycker det. Bland de tyngre lastbilarna finns många äldre Scania och Volvo. Underhåll är säkert viktigt men än viktigare är att köra tills delarna inte håller längre. Olyckor har jag inte sett men däremot massor av fordon med problem utmed vägarna. Mängder av söndersprängda däck. Det här var sista etappen i Sudan. Lägret ligger en kilometer från gränsen. Situationen i Etiopien diskuterades vid mötet i lägret under eftermiddagen. De militära myndigheterna tillåter inte oss att cykla de två planerade sträckorna upp till staden Gondar. Det råder spänningar mellan den nya presidentens regim och tidigare lokala makthavare. Militären går ganska hårt fram för att hålla isär olika grupperingar och man vill inte ha några cykelturister i det här läget. För egen del känns det trist att inte få cykla de två bergsetapperna upp till Gondar efter en månads plattåkning. Det ska dessutom vara väldigt vackert men det är verkligen mitt eget ”dagens i-landsproblem”. Vi kommer att bussas upp till Gondar.

Dag 28 den 13 februari 2019, Metama - Gonder, 7 km på cykel sedan buss 185 km
Efter frukost i vanlig ordning vid tältlägret cyklade vi ned till gränsen till Etiopien. Gränskontroll först på sudanesisk sida sedan en promenad den torra gränsflodfåran till kontroll för inresa i Etiopien. Mycket vänta sedan bråttom, bråttom. Vid lunchtid cyklar vi fem kilometer in i landet. På vägen genom den lilla gränsstaden ligger röken kvar i hus och skjul som bränts ned vid oroligheter dagen innan. Militär väntar på oss, några minibussar och vår lunchbil. Vi packar cyklar på lastbil och oss själva i minibussarna. Sedan färdades alla fordon i kolonn på den av militären avstängda vägen mellan gränsen och fram till Gonder.

Utmed vägen ser vi förutom militär även en hel del civilt klädda personer utrustade med vapen. I den här situationen är det väl motiverat att stryka två sträckor av cykling och komma genom på ett säkert sätt. Utanför bussfönstret växlar landskapet, vägen slingrade sig uppåt i bergen och utsikten blir magnifik. Större träd mycket mer buskar, mer grönt och småskalig odling på väg ned mot Gonder. Hotellet ligger ovanför staden. Det är ett modernt och lyxigt ställe med alla bekvämligheter. De flesta av oss deltagare sover i våra tält i hotellets trädgård. Riktiga duschar och toaletter. Middag med alkoholhaltiga drycker! Ett glatt gäng hänger i baren långt fram på kvällen. Internetuppkopplingen är bra när den väl fungerar. Sociala medier verkar vara öppna.

Dag 29 den 14 februari 2019, vilodag

Ibland måsta jag nypa mig i kinden. Jag är i Etiopien, ser ned på den myllande staden Gonder. Från hotellets terrass några hundra höjdmeter över stadens centrum, som redan ligger på 2100 m höjd över havet. Det är lätt att allt blir vardag. Tvätta kläder, laga madrassen, köpa simkort, växla pengar, planera för dagen. Då är det härligt att ta en stund för sig själv. Se ut över stad, kullar och berg och njuta av att vara mitt i något som tidigare bara var bilder och kartor. Frukostbuffé på terrassen där dagens planer ritades upp. En Tuctuc ned på staden. Vi började med att besöka slottsområdet där härskare styrt i den här delen av världen från femtonhundratalet och framåt. Byggnadsstilen på Fasil Ghebbi har en hel del gemensamt med slott och borgar i Europa. Vi var en liten grupp Steve, Tim, Wolfgang, Brad och jag.

Nästa besök till Fasilides bassängen nära floden. En viktig plats än idag för en del av den Etiopiska ortodoxa kyrkan. Fantastiska träd med rötter som klättrade utmed murarna omgav själva bassängen. Efter kulturprogram krävs kaffe och öl. Det finns gott om båda sorter. Dagens utmaning blir SIMkort för data till telefonerna. Här är det bara det statliga bolaget som kan utfärda dessa. En lång väntan på kontoret mitt i staden men samtidigt väldigt intressant att se hur det vi först trodda var kaos, var ett omfattande men också rimligt system. Intressant även att lite mer ingående spana in alla människor i vänthallen. Jag slås av hur finlemmade många är här. Det finns på något sätt en ny nyans i hyn och i kroppsform jämfört med Sudan.

När kontoret är avklarat får vi hjälp av försäljare på gatan att klippa till formen på simkorten för att de ska passa i våra telefoner. Det blir även en del pyssel med inställningar men när det väl är klart fungerade nätet mycket snabbt och bra. I Sudan gjorde jag av med ca 500 MB data. Nu köpte jag 2 GB för att vara på den säkra sidan. Pris, ja 200 Birr motsvarande 60 kr. Resten av dagen spenderar vi i och runt hotellet.