fredag 1 februari 2019

Dongola



Dag 15 den 31 januari 2019, Farkha - Nile Ferry camp, 141 km
Inryck från Sudan så här långt är enbart positiva. Människor är vänliga och välkomnande, utan att
tränga sig på. Vägen genom öken och utmed Nilen är bra och trafiken gles. Utmed vägen har vi passerat ett antal platser där män med metalldetektorer söker guld. Mycket enkla skydd mot solen sedan går eller åker man Toyota pickup till uppsamlingsplatser. Ingen lyx i alla fall inte för arbetarna, det är helt säkert.

De människor som bor och arbetar utmed floden är måna om att vårda sina byggnader och odlingar. Min upplevelse är att det finns ett större gemensamt ansvar i Sudan jämfört med Egypten. Åter en lägerplats på en sandplan mellan vägen och floden. Ett nytt dopp i floden. Från flodbanken vid lägerplatsen har vi en helt magisk vy. Solnedgången över Nilen i Sudan kommer jag att minnas så länge jag lever. Med på resan finns tre par. De cyklar för det mesta tillsammans. De är alla vana cyklister och långt ifrån sist in till lägret på eftermiddagarna. Det är Gerry och Loraine, ett par i 50 årsåldern från Montreal. Bland de äldsta deltagarna är Phil och Veronica samt Daniel och Shirley. Alla fyra i sjuttioårsåldern. Jag pratar gärna med Daniel och Shirley från Boston som är pensionerade oceanografer och hårdnackade Trump motståndare. Även Phil och Veronica är lättpratade. De har lämnad livet som farmare på Sydön, Nya Zeeland och istället flyttat till staden och barnbarnen i Aukland. Vid mötet innan middag meddelade arrangören att man i samförstånd med myndigheterna att vi inte ska cykla in och genom Khartoum. En busstur planeras förbi staden vilket innebär att vi får två vilodagar i Dongola istället för en.


Dag 16 den 1 februari, Nile Ferry camp - Dongola, 116 km
Cyklingen i skön medvind. Nordlig vind som följer Nilen söderut är den vanligaste vindriktningen vid den här årstiden. Det och den relativt behagliga temperaturen under dagarna är säkert anledning till att turen starta i Kairo i januari.


I Dongola delas gruppen i två delar. Alla cyklar parkeras vid den av murar omgärdade
campingplatsen vid floden. Några väljer att ta sina väskor på en Tuctuc till stadens hotell, vi andra slår upp tälten på det sköna gröna gräset. Det är helgdag och alla affärer stängda under fredagsbönen. Campingplatsen ligger någon kilometer från närmaste Moské. Middag ordnar vi på egen hand. En Tuctuc-tur genom staden till en lyxig nybyggd restaurang och resort. De pengar jag växlade räcker väldigt långt. Middag med kycklingsallad toppad med en mäktig pizza, en vatten och en cola för 50 spänn En liten Fanta på campingplatser 3 kronor. Förhoppnings kommer vi få sovmorgon och inte höra något av första bönen kl 05.00.


6 kommentarer:

  1. Trevligt med en positiv bild av Sudan. Inga observationer av djur?

    SvaraRadera
  2. Tack Mats! Följer med stort intresse din reseberättelse! Hoppas ni kommer igenom Sudan på ett juste sätt. När du kommer hem kan jag berätta om min och Minyas äventyr i Khartoum och Port Sudan.Vår färd fortsatte till befrielserörelsen Eritrea. I Etiopien var jag redan tidigt 1970-tal bara någon vecka innan revolutionen blev blodig. Ska bli intressant att höra hur stämningen är där nu! Hoppfullt?

    SvaraRadera
  3. Hej Mats! Kul att kunna få följa dig på din resa och att få din vinkel av Afrika Ha det fint /Jerker

    SvaraRadera
  4. Hej Mats, trampa på! Vi följer dig på bloggen, jätte kul att få läsa om din resa.
    / Tobbe och barnen

    SvaraRadera
  5. Så intressant att höra om alla olika personer med skilda bakgrund och personligheter som finns med i ert cyklegäng. Jag kan riktigt höra hur det låter när du o Wolfgang fnissar tillsammans.

    SvaraRadera
  6. Mats - spännande att följa din resa👍🏼
    Mvh Britta

    SvaraRadera