Beach

Dag 68 den 25 mars 2019, Mbeye - Karonga, 162 km

Planen för dagen en sträcka på 16 mil inklusive gränsövergång till Malawi. Från Mbeya på 1700 möh till Karonga på 500, vid Malawisjöns nordvästra strand. Cykling över en bergsrygg och sedan lång vindlande resa på ryggen av en ås, nedströms ned mot gränsen. Mycket intressant och framförallt episkt vackert. Den första stigningen på en nordsida där man huvudsakligen odlar morötter, potatis och andra rotfrukter. Efter passet började bananodlingarna för att sedan följas av teplantager. Allt är kraftfullt och grönt. Vatten finns inte bara i flodfåror utan även i mindre bäckar. Vi stannade ofta för att fotografera vyerna på båda sidor av åsen. Jag vet att bilderna aldrig kommer att kunna återge det djup och de vidder som man upplever men det är samtidigt tokigt att inte försöka.

Vid gränsövergången svartväxlar jag in de sista shillingarna till Malawiska kwasha. 750 kwasha motsvarar 10 kronor. Det tar lite tid att utfärda visum på Malawisidan men annars går gränsövergången smidigt. Här i kanten av Malawisjön är klimatet nära på tropiskt. Många olika palmer. På fälten utmed vägen odlar man ris. Vi stannar för att köpa dricka. Vi diskuterar med en gatuförsäljare av simkort men vi väljer att avvakta till vi hittar ett kontor. Vid tältplatsen finns inte någon mottagning, inte wifi. Medieabstinensen bland några av deltagarna gör att de bokar taxi för att åka till en försäljare som särskilt för dem öppnar sin butik och ordnar med korten. Inne i tältet två hundra meter från stranden är det väldigt varmt och fuktigt. Alternativet att sova ute är uteslutet på grund av alla mygg. Jag har mashdelen som innertält och yttertältet med ventilation på tre ställen. Det är ett litet enmanstält. Det går bra att sitta upp mitt i tältet när jag skriver men med värmen och hög luftfuktighet immar glasögonen igen och pärlor droppar från pannan ned på liggunderlaget. Jag tar mina malariapiller var söndag men enligt doktor Jane ska vi ända vara försiktiga och om möjligt undvika myggorna.

Dag 69 den 26 mars 2019, Karonga - Chitimba Beach, 91 km

Det här ska bli en enkel dag. Det är den allmänna meningen i gruppen när vi lämnar campingplatsen i Karonga vid sjutiden på morgonen. När jag kommer iväg sist av alla finns det inte några pengar kvar i ATM-maskinerna. Banken med Mastercard öppnar först vid åttatiden. Det blir en tålmodig väntan på påfyllning. Maskinen kan i alla fall ge besked. När man knackar på displayen svarar en röst i maskinen ”five minutes” När maskinen väl släpper ifrån sig sina sedalr blir ästa station Airtel kontoret. Nya simkort kräver omfattande registrering och handpåläggning. Min telefon är åter uppkopplad vid halv tio. Tallis och Loundon som cyklade sweep är inte helt nöjda över den sega starten. I lätt motvind, på bra vägbana med långa raksträckor genom fält med odling av framförallt majs. När jag ändå är sist i fältet ökar trycket på pedalerna. Imorgon är det vilodag, lika bra att ta den här dagen som en bra träningstur. Värmen och luftfuktigheten är inte lika påtaglig på cykeln. Vind och lite fart ger svalka. Det är lite som en solfjäder. Ju mer man viftar desto svalare blir det. Chitamba Camp överraskar. Stället drivs av ett par från Holland. En väl fungerande anläggning med ett fantastiskt läge vid en fin sandstrand.

Jag tar ett dopp i sjön tillsammans med Pete. Vattnet är fint, omväxlande varmt och svalt. Jag skulle gissa att det är minst tjugofem grader. Inga andra turister bara ett gäng grabbar från byn som badar. Kvällens höjdpunkt är presentparty. Alla som vill lottats en person som ska få en present. Vi köper något som man den personen ska ha på sig under kvällen. Vi tar emot och ger i tur och ordning. Många skratt och kommentarer. Den spetsade fruktsalladen, här kallad punsch bidrar säkert till stämningen. Jag får en blå fluga som passar utmärkt till min röda t-shirt. Andrew får min present. Fotbollströja och byxor från ett lokalt lag som passar honom perfekt!

Dag 70 den 27 mars 2019, vilodag

Det regnade under natten. Jag hade tagit en chans och bara satt upp mashtältet. Somnar omgående men vaknar efter någon timme av att det regnar. Bara att rafsa ihop prylarna och sova under ett tak tillsammans med myggen. Vilodagen tillbringar vi vid Chitimba beach i sol och skön frisk bris från sjön. Jag torkar och sätter upp tältet igen, smörjer cykel, tvättar lite kläder. Det är ett väldigt enkelt liv. Vi har bara oss själva att ta hand om. TdA personalen ordnar allt praktiskt runtomkring. Beach volley och ett dopp i vågorna avvrunda eftermiddagen. För de deltaga som spenderar många timmar på cykeln var dag ökar risken för skador. För de snabbare cyklisterna gäller det att inte gå för hårt. Det handlar om touring cykling, för att kunna cykla imorgon, nästa dag, nästa vecka och nästa månad. Utöver det behöver man tur. Wolfgang har otur. Han har drabbats av infektion i det knä han skadade i Kenya. Det blir lastbilen för honom de kommande dagarna.