Marsabit

Dag 46 den 3 mars Moyale - Turbi, 126 km och Dag 47 den 4 mars Turbi - Marsabit, 124 km

Två dagar i norra Kenya genom det knastertorra bush och ökenlandskapet från Moyale till Marsabit. Två lika långa etapper men med helt olika utmaningar. Den första dagen rullade det lätt i medvind och med små nivåskillnader. Den andra i motvind, sidvind och långsam klättring upp mot naturreservatet och målet vid nunnornas konferensanläggning. En bra campingplats med vatten i duschen, toapapper och kall öl. Nunnorna ordnade även med tvätt av kläder, middag och frukost. Prisnivån är högre. En öl kostar exempelvis 250 shilling vilket motsvarar 25 kronor. Men den här eftermiddagen kunde den kostat precis vadsomhelst. De flesta deltagare tog lång tid på sig i motvinden. Lugnet i lägret la sig tidigt. Jag har nu cyklat mer än 400 mil i Afrika. Det är långt ifrån varje kilometer som är intressant och spännande. Torra buskar ändras mot enbart sand och lavasten, till torra buskar igen och så småningom lite stigningar upp mot det eroderade vulkanområde som omger staden Marsabit. Det enda vilda däggdjur i sikte var en Kudu, en antilop som korsade vägen. Vårtsvin är tydligen ganska vanliga. De deltagare som kan något om fåglar och som har böcker med sig diskuterar på kvällarna om olika arter. Jag ser många stora rovfåglar men vet inte vad de heter vare sig på engelska eller på svenska. Kameler i stora flockar varvat med kor och getter är annars vanliga djur utmed vägarna. Båda dagar cyklar jag tillsammans med Brad och Wolfgang. I motvinden kan jag ta spets och grunda för tåget bakom. Vi var ibland tre ibland fler men till slut bara Wolfgang och jag. Brad kom efter oss till lägret men han var väldigt nöjd med att ha kämpat sig genom den här relativt tuffa etappen

Dag 48 den 5 mars 2019, vilodag i Marsabit

Personlig vård och persedelvård. För personalen finns också rutiner. Fordonen töms och utrustningen ses över. Köksutrustning inklusive tallrikar, skålar, muggar, bestick diskas. Doktor Jane, mekaniker Ryan justerar sin utrustning. Chaufförer städar, tvättar och tankar sina respektive fordon. Mat och vattenförråd fylls på. Vi semesterfirare tar en tur ner till staden för kaffe, lunch, lite inköp. Jag äter till exempel min första glass här i Afrika. Staden har mängder av mindre affärsrörelser. Här i Kenya är fasaderna till butikerna målade i skarpa färger och presenteras med handmålad text på engelska. För mig blir det en mix av engelsk småstad, vilda västern, African style! Eftermiddagen tillbringas i skuggan hos systrarna på Cavallera Pastora Center. Det är lätt att vardagen kryper sig på här också. Alla går i sina spår, säger ungefär samma saker. Nu ser jag fram mot fem dagars resa till Nairobi.